tisdag 15 juli 2014

93 - tänk för att nu är det sommar!!!


Spenderade ett dygn i Venedig andra veckan i maj. Många bilder på blommiga balkonger och hus och kanaler.


Drog sedan en liten rejd i di små slovenska alplandskapen!!!

Sedan när jag kom hem flyttade jag och mina coollektivet-kompanjoner in i våran älskade lägenhet!!!




Sedan var ju pappa hemma från Pakistan och Indien och halva tjocka släkten var och firade midsommar hemma hos mina päron.
Och så en Lovisa-bild!

Hoppas vi ses snart lille bloggy, gillar dig mikket.




måndag 28 april 2014

92 - lille bloggeriet

Hej bloggis!!! Det var ju ett tag sedan nu. Har i alla fall hänt himlans mycket sedan sist, har ju bland annat haft premiär och spelat sju stycken föreställningar med The Wiz, tillfrisknat från salmonellan jag tog med mig hem från Kambodja (är dock tio kilo lättare men men), <3 välkomnat Lovisa hem till Boden <3, och även <3 Malin (@mallante på instagram!!!!!)<3, har käkat mycket mjukglass, har presenterat mitt gymnasiearbete (dvs bilderna på street art från Berlin).

Lille Lovisa har ju som sagt kommit hem till Boden och eftersom coollektivet för närvarande är under ett litet uppehåll så bor jag och hon på mina kära tretton kvadratmeter hos mina föräldrar. Dock är ju detta temporärt eftersom......... I BÖRJAN AV MAJ ÅTERUPPSTÅR COOLLEKTIVET I EN NY FYRARUMMIG UPPLAGA -  denna gång med ännu ett tillskott: Stina!!!
Men självklart kan en sakna collektivet-gemenskapen såhär i uppehållstider. Som tur så bor ju Malin cirka femtio meter ifrån mig och Lovis, så det är bara att gå och knacka på hennes sovrumsfönster vid tiosnåret så leker hon med oss. Vare sig hon vill det eller ej, hihi. 
Utöver det så har jag även blivit med två till jobb, så numera hittar ni mig på gamla goa Å-gården, i kassan på Max och från och med i början av sommaren hittas jag även på Coop! 
Annars så rullar det på och nu ska jag ut på en littten löprunda, på återseende min bloggläserz!



fredag 14 mars 2014

91 - Choeung Ek, Phnom Penh

Dagen före jag skulle åka från Kambodja åkte vi tillbaka till Phnom Penh. I värmen åkte vi, uttorkade och trötta efter dagens bussfärd, cirkus 15 kilometer utanför stan till det som under 1970-talets Khmer Rouge-regim var ett av hundratals döds- och arbetsläger, Choeung Ek.

Tror inte att jag förstår vidden av hur sjukt det faktiskt är, inte ens nu i efterhand. Under fyra år mördades 1,5-3 miljoner människor (i ett land på då åtta miljoner invånare), pengar avskaffades och skolor stängdes ner. Detta för den nya staten Demokratiska Kampuchea och Pol Pots vision om en kommunistisk utopi.

Choeung Ek är numera en av ungefär åttio minnesplatser för folkmordet som ska påminna och föra vidare kunskapen om det så att det aldrig inträffar igen. Fortfarande idag hittas benbitar och tänder och kläder på detta område. När vi gick mellan de olika stationerna kunde en kolla ner på marken och se benpipor och tänder som var på väg upp ur marken. Det är så svårt att förstå.

Choueng Ek's minnesstupa och dess sjutton våningar med skelettdelar från kvinnor, män och barn som mördats i Choeung Ek.
 Vi konstaterade att det kändes så skevt att det idag kunde vara en så vacker plats trots det som hänt där cirka 40 år tidigare.


90 - dagen då jag blev självutnämnd kung av Sihanoukville's vägar

Tillbaka på fastlandet och vi blev glada mopedförare för ett dygn. Det var så himla kul och jag kände mig så himla cool när jag flög fram i 45 kilometer i timmen. Kanske är det detta fordon jag ska bemästra istället för att ta ett uselt bilkörkort:-))) förmodligen.

Vi styrde i alla fall våra mopeder runt staden. Till stranden Victory Beach, till ett ställe vi trodde skulle vara en frozen yoghurt-kedja men visade sig vara ett ställe med strömavbrott som på grund av det bara kunde servera apelsin- och citronjuice, till marknaden och sist av att till vattenfallet Kbal Chhay(!!!!). Vi hade fått beskrivningar på var detta vattenfall skulle ligga av tjejen som stod i receptionen på vårat guesthouse varav hon avslutade med att säga "some find it, some don't" och gav oss ett leende för att sedan ge oss nycklarna till våra fordon och avlägsna sig..........

Vi hittade efter någon timmes färd i den kambodjanska skogsterrängen vattenfallet, hehe.

Kärlek som den bör upplevas; i en hjärtformad stol i ett vattenfall. Amen.

torsdag 13 mars 2014

89 - den andra Koh Rong

Efter två nätter på Koh Rong åker vi till en närliggande ö med typ 25 locals och ett ställe att bo på. Ön heter Koh Rong Samloem och där blir jag jättesjuk. Jag får över 40 grader i feber och sover i ett dygn och allt jag åt eller drack rann rakt i genom mig eller kräktes upp igen. Blev inte många bilder tagna under den dagen.

Dagen där på mår jag lite bättre och jag är faktiskt uppe och går. Allt jag äter och dricker rinner fortfarande igenom mig så energin är inte på topp.

Lite sliten men sollycklig.
Bara strand, strand, strand, hur långt som helst.

88 - Kambodja igen

Frukost på Koh Rong och det var inte bara jag som ville äta min frulle.
Alltså SOM jag saknat att äta med denna? Hon är den bästa jag vet att äta med och vara arg med.
Nästan framme på Long Beach som är på andra sidan av Koh Rong. Tråkig färg på vattnet, OBS ej photoshoppat????
Lovisa sitter och tänker på alla diems hon kan, ska och vill carpa.
Framme på Long Beach och vi vadar i land. Får mig osökt att tänka på två kvällar innan då vi åkte båt ut på festön och vi var tvungna att HOPPA från båten och vada i land. "Hoppa" skrevs i föregående mening i versaler för att jag var så kissnödig att jag nästan grät och detta hopp på kanske sjuttio centimeter skulle få bägaren att bokstavligen rinna över. Det slutade med att jag tvingar en man att bära mig i land för att sedan springa till toaletten som blott var ett hål i marken:-))))).
Det börjar bli sent och en rosaröd solnedgång besöker Long Beach. Det är inte bara min estetiska ådra som kliar lite extra mycket efter att föreviga den, även Lovisas. Vi är ett så himla artsy par.................

Fler kambodjanska blogginlägg kommer snart på ett internetz nära dig............................

87 - lite mer Kambodja

Efter en natt i Sihanoukville vaknar vi upp i en härlig bakistillvaro och min mage känns som att den är upp och ner och/eller in och ut. Ligger på sängen och äter frukost bestående av fyrkantiga chips med löksmak och tänker på vad jag vill äta till lunch istället för att packa ihop min väska (vars innehåll jag fem minuter efter att vi fått nycklarna till rummet spridde runt hela rummet. Kanske markerade jag revir.) för att åka till Koh Rong, en ö cirka tre timmar med bort med båt.


tO bE cOnTiNuEd.............................